Höst och livet känns lite allmänt grått just nu. Snart fyra månader sen studenten och det där med att ha en liiiiiten aning om vad man kan tänkas göra existerar inte hos mig. Jag knegar på med jobb och ska faktiskt börja nytt jobb på onsdag vilket känns lite spännande iallafall. Men att jobba utan "syfte" är inte så motivernade, gå upp 05, traska till jobbet, komma hem 17, traska hem, träna, äta, sova. Tanken på att det är såhär det kommer se ut tills jag någon dag kommer fram till vad jag ska plugga (och lyckas få till ett bra jäkla högskoleprov (som jag förövrigt glömde att anmäla mig till)) känns lite trist. Jag vill ha något att jobba för, något som gör mig motiverad. Är så klyven mellan alla val och känner faktiskt för första gången; fan vad skönt att vara fjorton år, och inte behöva planera eller fundera vad man ska göra de närmaste åren. Känner mig så förvirrad och ledsen över att inte ha några planer eller mål...