När livet får en vändning

2015-03-01
1 mars.
 
Hejdå vintern, hejdå slask, hejdå vinterjackan, hej mars.
Trots att det varit en extremt mild vinter men relativt lite snö, så är det alltid lika skönt att säga hejdå till de värsta vintermånaderna. Även om mars i sig brukar bestå av snöblandat regn och varannan dag minus och varannan dag plus - så är det snart vår.
 
Kan inte riktigt förstå att det snart gått nio månader sen vi tog studenten... Hur har all tid försvunnit och varför har jag inte hunnit åstakomma något fantastiskt ännu? Jobbar på samma jobb, bor fortfarande hemma, hänger lite med kompisar, myser med hunden and so on. Men I like it. Har efter många om och många men, och kan jag och vill jag?; bestämt mig för att köpa häst igen. Helt utanför mina tankar och planer för nio månader sen, men det känns så rätt. Under hösten när jag började rida igen insåg jag hur mycket jag saknat det. Jag var lite vilsen ett tag i vad jag ville och kände mig allmänt klyven mellan att spontana livet och bränna pengarna på en strand i Australien, spara dem för en bättre och tryggare studietid eller köpa häst. Mitt beslut känns så bra och jag längtar så mycket tills jag hittat rätt.
 
Det är konstigt det där, hur jag för drygt två år sedan var så trött på allt som hade med hästar att göra, och hur lättad jag kände mig när hästen var såld och jag hade sagt adjö till alla stallet - och idag kan jag inte vänta till att börja träna, hänga i stallet, putsa sadlar och tävla. Jag är väl en hästtjej djupt in i ryggmärgen, och det kommer jag nog alltid att vara, även om maddox, piccolino och bärs vid Themsen alltid kommer ha en plats i mitt londonhjärta.
 
Appropå London, så åker jag och Elin dit om mindre än två veckor. Torsdag kväll till måndag kväll. Kan inte bärga mig!!! Ska bli så kul och underbart att vara tillbaka i städernas stad. Ska bar traska runt och andas in förorenad londonluft, sitta vid themsen och dricka öl, häsla på världens bästa skola och lärare, gå på maddox och project (som jag saknat det!!!), hälsa på kvarblivna vänner, äta god mat, ta en promenad i parken och bara återuppleva lite av allt bra som vi hade i tio månader. Dessutom fyller Elin 20 (holy macarony, hur blev vi så stora och vuxna!?!?!?!) så hon ska firas med dunder och vrak. Förra året på Elins födelsedag, 13:e mars, satt vi vid Themsen i klänning, lyssnade på musik och levde livet, Ebba klarade teoritestet samma dag och sen åt vi alla middag tillsammans, middagen slutade med att en fullare elin disskuterade notan med resturanschefen, och efter det satt vi med några av uni-studenterna nere vid vattnet , köpte vinglas, drack öl och frös - men livet var så jävla bra. Och som tur var så är livet fortfarande det.
 
Ska bli spännande att se hur allt ser ut om tre månader, har jag hittat häst då? vad är framtidsplanerna? bor mina vänner kvar här? har några flyttat tillbaka hit? Det finns så många miljontals saker man kan göra och det är fan helt jävla fantastiskt. Första månaderna efter sommaren blev jag bara förvirrad och nere av alla förändringar, kompisar som gick och kom, vad jag skulle göra nu och i framtiden och yada yada.
 
Men vet ni vad? Det löser sig! Och även om jag hatar på det ibland, så är livet efter studenten fantastiskt på alla sätt och vis. Ska påminna mig själv om det när jag traskar upp till jobbet klockan 06 varje morgon. Nej nu måste jag sova, jobbade i båthamnen inatt och klockan är 05 nu, imorgon blir det Örebro för att kolla på ännu en häst. Undrar hur många mil jag kört hittills för att kolla på alla dessa hästar...?
Behöver jag säga att jag saknar detta, dessa och oss? <3
RSS 2.0