Helgen har varit så bra som en helg kan vara. Jag har strosat runt på Londons gator, ätit goda middagar, sovit ut, firat bästa Ebba som fyllt 18!!!, pluggat för lite och sprungit i regnet. Precis som en helg ska vara! 

 

Just nu sitter jag med huvudet ner i Strindbergs fantastiska verk "Röda rummet" och försöker få ihop en vetenskaplig artikel om hans "breda författarpalett". Come on, kan det bli ett tristare avslut på en helg!? Min kärlek till Strindberg är uppenbarligen inte lika stor som min svenskalärares. Men mitt försök går dock inte så bra, mina tankar glider iväg på mina saknade vänner och familj där hemma. Vissa dagar saknar man lite mer än andra, och på något sätt blir det oftast söndagskvällarna som man längtar lite extra efter en kram på hemmaplan. Jag hatar att sakna, men jag är ändå glad att jag har så många nära och fina människor att längta efter. Det vore ju hemskt om jag inte saknade någon alls... Så jag är ändå glad att jag kan sitta här borta på söndagskvällarna och sakna er, det får mig att le ♥