Halvlek

2014-03-26
För ett par dagar sen passerade vi mitten av vårterminen, förra veckan anlände studentmössorna och nu har jag varit här i 7 månader. Tiden går fort och det känns helt sjukt att det idag bara är 71 dagar kvar till studenten(!!!). Dessutom är det endast två och en halv vecka kvar tills vi inleder vårt två veckors långa påsklov och därefter är det mösspåtagning och valborg. Man hinner knappt blinka innan en vecka har gått och en ny inleds.
 
Sen sist jag skrev har mycket hänt. Elin fyllde 19 och vi hade världens finaste väder i London (nu snackar vi inte lite vårvärme, utan 20 grader och strålande sol), satt nere vid Themsen flera dagar/kvällar i rad och bara njöt av solen, värmen, vänner och öl. Elins pappa och bror har även hunnit vara här och vi tog med Oscar ut på en kväll på Maddox. Utöver lite utekvällar så har mycket tid lagts på skolarbete, och i måndags lämnades äntligen gymnasiearbetet in! Lycka på hög nivå! Nu är det bara några få skoluppgifter att kämpa med innan lovet och det känns UNDERBART. Innan lovet, kommer dessutom Mathilda och hälsar på, ska bli så skönt att få krama om världens bästa vän igen och dessutom få visa henne vårt liv här. Jag kan nog leva med att ha det såhär några månader till, bästa, bästa London.
Frugan fyllde 19, solade, drack bärs och njöt lite för mycket av livet.
And here we go again, Maddox!
Sambotest, känns som att jag hittat rätt.
 Hahhaahah kan vara en av de minst charmiga bilder på mig, krigade igenom dagarna med ögoninflammation hela förra veckan - först på ena ögat, sen på andra.
 Käkade kött med bea hos Alex, drömmen. 
 Ebba lyckades fånga på bild hur nattbussen hem brukar se ut - innan hon själv somnade och vi missade vår hållplats.
 Lycklig i min mössa som man inte ser på bilden, världens finaste är den iallafall! 
 Bye bye gymnasiearbete!
 Försäljninga av våra fina armband och nyckelringar
 Och så en kväll på Project också.
 

Som ni ser; jag lever och mår bra och mitt i allt har ångesten att lämna börjat krypa fram. Kommer vilja göra om det här året om och om igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0